Vårt inspel till besöknäringsutredningen

Sveriges Museer har lämnat följande förslag till den pågående utredningen Sveriges besöksnäring – en samlad politik för upplevelsebaserad tillväxt:

  • Använd museernas  och kulturarvets fulla värde och potential i besöksnäringspolitiken
  • Skapa strukturer där museerna ses som självklara aktörer i besöksnäringen utifrån det besöksvärde de faktiskt har – attraktiva mötesplatser för alla generationer, långsiktigt hållbara och viktiga för att stärka bilden av Sverige
  • Utveckla metoden för att beräkna museernas värde genom förbättrad statistik
  • Utveckla affärsmodeller som ger museerna större del av den samhällsekonomiska effekten och modeller för privat-offentlig samverkan för produktutveckling
  • Stöd digitaliseringsprocesser: som främjar tillgänglighet och därmed stärker även det fysiska besöksmålets attraktionsvärde och öppnar för nya besöksupplevelser

Museerna är dessutom stadiga konstanter till skillnad från exempelvis events. De finns på platsen med sina regelbundna öppettider, ofta året om. De levererar jämn kvalitet och förnyar sitt utbud.

Men i fördelningen av den samhällsekonomiska effekten får museerna inte tillbaka medel för att  utveckla sitt attraktionsvärde. De tas för givna.

Besöksnäringsutredningen, med redovisningsdatum den 1 december 2017, ska skapa förutsättningar för hållbar tillväxt, företagande och sysselsättning i hela landet genom att föreslå en ny politik av en tvärpolitisk karaktär och strukturer som stärker aktörernas möjlighet att kraftsamla. Utredningen ska analysera det nuvarande turismpolitiska målet och föreslå ändringar genom att kartlägga behov, utmaningar och hinder.

I utredningsdirektivet omnämns exempelvis museer som viktiga besöksmål och drivkrafter samt att samspelet mellan besöksnäring och bland annat kulturinstitutionerna och kulturmiljöerna bidrar till tillväxt på orten. Att kulturen bidrar till tillväxten menar vi är en cementerad bild världen över och som bekräftelse på det ser vi också en rad nyetablerade museer.

Museerna är starka besöksmål

Museerna är viktiga besöksanledningar runt om i Sverige. Foto Anneli Karlsson
Museerna är viktiga besöksanledningar runt om i Sverige. Foto Anneli Karlsson

De svenska museerna lockar varje år 26,5 miljoner besökare enligt Myndigheten för Kulturanalys. I en SIFO-undersökning (2016) till svenskar i åldrarna 18-65 år angav 75% att de brukar besöka ett museum på semestern och 66% att de besökt ett museum det senaste året. Museerna finns över hela landet och är olika varandra med unika samlingar. Räknar man även väldigt små museer finns det drygt 1700 stycken, också enligt Kulturanalys. Museerna är dessutom stadiga konstanter till skillnad från exempelvis events. De finns på platsen med sina regelbundna öppettider, ofta året om. De levererar jämn kvalitet och förnyar sitt utbud. Museerna står i särklass med sin förmåga att erbjuda kunskapsdrivna upplevelser. Museerna är besöksmål i sig själva men levererar också expertis och innehåll för paketeringen av andra besöksmål, såsom kulturmiljöerna. Museernas bidrar till hållbarheten genom att vara det kompletterande  besöksmål som gör att turisterna väljer att stanna en extra dag eller genom att helt enkelt vara besöksanledningen och generera ett besök på orten/till Sverige överhuvudtaget.

Stärkta strukturer

På senare år har vi på Sveriges Museer stärkt våra relationer med andra aktörer i besöksnäringen, såsom Svensk turism och Visita. Vi ser återkommande exempel på att man uppmärksammat vad museer och kulturarv kan generera för värde i besöksnäringen. Men vi bedömer att för våra medlemmar ute i landet är detta faktum inte alltid självklart när man ska etablera samarbeten med andra aktörer inom besöksnäringen. Vi ser därför behov av att museerna erkänns en starkare betydelse i besöksnäringen samlande organisationer  på nationell,  regional och lokal nivå. Så  kan erbjudandet och värdskapet utvecklas ur ett bredare perspektiv  i samverkan med de lokala  museerna. Det handlar då inte bara om marknadsföring utan också om logistik, värdskap och paketering på plats på destinationerna där museerna är en del.

Statistik och fakta

I rapporten Svenska museers ekonomiska effekter – en beskrivning och skattning av svenska museers påverkan på den utländska turismen till Sverige (John Ambrecht, Göteborgs handelshögskola, 2013) görs en beräkning av museernas samhällsekonomiska effekt genom utländska turisters  spenderande utifrån kalkylen att 15% av dem har kultur som primär reseanledning och att mellan 15-45% av dessa har ett eller flera museer som reseanledning . Effekten antogs då, 2013, ligga mellan 2,5 och 6,6 miljarder kronor. Sedan dess har antalet årliga besökare på museerna enligt Kulturanalys ökat med nio miljoner. Museernas samhällsekonomiska effekt är därmed sannolikt mycket högre idag. För att kunna utveckla och mäta av de effekter museerna har inom besöksnäringen krävs ett bättre statistiskt underlag.

Museerna en arena för Sverigebilden

I Museilagen, gällande från augusti 2017, formuleras  att ett museum ska ”bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning”. Museerna är alltså en viktig arena för att värna något som är en viktig del av Sverigebilden. Sveriges museer vill här även poängtera att museerna står inför den stora utmaningen att utveckla och nyansera bilden av Sverige genom sina samlingar, sin dokumentation och sin förmedling i pedagogik och utställningar.

I lagen skärps de offentliga museernas roll som kunskapsinstitutioner och vi ser exempelvis tydligt hur museerna kan utvecklas som alternativa platser för lärande i samarbete med skolan. Museerna blir här mötesplatser med barn och unga men också med andra kategorier såsom civilsamhället och frivilliga krafter som vill engagera sig. Här skapas sammanhang och samvaro.

Museerna är ständigt tillgängliga och utvecklar värdskap

I museilagen står även  att ”utställningar och annan publik verksamhet ska vara tillgänglig för alla och anpassad till användarnas olika förutsättningar”. Här betonas återigen tillgängligheten och museernas får därigenom  ett starkt utvecklingskrav för att möta och attrahera publiken. Som sagt, många museer har dessutom öppet året om vilket gör dem så tillgängliga att de ibland tas för givna.. Det är också här värt att notera att enligt Kulturanalys har 40% av de svenska museerna fri entré vilket gör dem ännu mer attraktiva för olika besöksgrupper..

Nya affärsmodeller

Museerna är således tydliga aktörer i samhällsstrukturen, en självklar del av besöksnäringen. Men i fördelningen av den samhällsekonomiska effekten får inte museerna  idag tillbaka medel för att  utveckla sitt attraktionsvärde. De tas , som sagt, för givna. Museerna och andra  besöksanledningar på destinationerna behöver få en del av den samhällsekonomiska vinsten enligt speciellt framtagna affärsmodeller. Sveriges museer ser också vikten av att utveckla affärsmodeller för innovationsrika samarbeten mellan museer så att även offentliga museer kan samverka med extern part för att ta fram produkter som stärker resmålen och ta del av resultatet som genereras.

Digitalisering stärker attraktionskraften Digitaliseringen och den stora förändring som nu sker öppnar för nya möjligheter. Redan idag är 30% av museernas samlingar digitaliserade och stora delar av museernas utbud möjliga att ta del av digitalt. Genom de som idag ligger i framkant kring medskapande på internet av museisamlingar ser vi exempel på stärkta och utökade relationer i globala nätverk. I varje museums unika samling och den kunskap som genereras kring samlingen ligger museernas konkurrenskraft också som besöksattraktioner.

Mer om utredningen här>>>

 

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt