100 år av demokrati

Idag – för precis 100 år sedan fattade riksdagen det andra grundlagsbeslutet som innebar att även kvinnor fick rätt att rösta i val till riksdagen.

Svenska museer besitter en unik kunskapsskatt om samhällets utveckling och har en viktig roll som kunskapsförmedlare. Samtidigt ser vi just nu att demokratins principer utmanas och prövas. Förutom att vi möts av pandemiutbrott och klimathot växer ett allt mer polariserat samtalsklimat fram. Kunskap och forskning avfärdas medan alternativa fakta sprids bland oss. Vi som jobbar med museer vet att man ibland måste blicka bakåt för att komma framåt.

Lyssna på Sveriges Museers podd 100 samtal som ställer sig frågan Vem står näst i tur för rösträtt?

I det här avsnittet av 100 samtal ska vi stanna till och tänka till en extra vända på rösträtten. Vi får chans att lyssna på filosofen Katharina Berndt Rasmussen vid Institutet för framtidsstudier där hon bland annat forskat om demokratiska beslutsregler ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Mitt emot Katharina sitter professor emeritus Bengt Sandin vid Linköpings universitet som fokuserat mycket av sin forskning på barns deltagande och rösträttsålder. 

Varför är det så att rösträtten bara gäller för den som är 18 år eller äldre? Och borde fler grupper representeras i demokratiska beslut? Barn har ju rättigheter till exempel, eller borde vi ta mer hänsyn till djuren? Eller framtida människors behov? Katharina och Bengt får en fråga från Döderhultarmuseet i Oskarshamn som tar avstamp i det oäkta barn som finns med i Döderhultarns skulptur med namnet “Häradsrätten”.

Sveriges Museers verktygslåda för demokrati

Med den digitala verktygslådan vill vi bidra med inspiration och verktyg som museer kan använda för att jobba demokratistärkande.

I verktygslådan hittar du idéer, metoder och goda exempel från museer runt om i landet >>>

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt