Ge inspel till remissvaret om återstart för kulturen

Just nu är utredningen Från kris till kraft – Återstart för kulturen ute på remiss. Sveriges Museer ska svara på remissen och vill gärna ha inspel från förbundets medlemmar. Niklas Cserhalmi, ordförande för Sveriges Museer, resonerar här i en text utifrån utredningens förslag om satsningar på museernas digitaliseringsarbete.

Sveriges Museer efterlyser medlemsmuseernas synpunkter och åsikter. Hur ser ni på utredningens förslag? Och vilka är era bästa argument för att förstärka branschens möjlighet till basdigitalisering av samlingar och arkiv? I den årligen återkommande enkäten som är utskickad till museicheferna finns utrymme att kommentera dessa frågeställningar.

Länk till remissen Från kris till kraft – Återstart för kulturen.


Niklas Cserhalmi, ordförande Sveriges Museer:

Behov av samverkan – digitalisering

Efter att jag i våras valdes till ordförande för Sveriges Museer har jag presenterat mig för sektorn genom ett antal korta texter om hur jag ser på museernas utmaningar och möjligheter. Denna tredje text handlar om vikten av samverkan med exempel från arbetet med digitalisering. Jag hävdar att de år som vi försökt att lösa digitaliseringens utmaningar genom enskilda museers egna satsningar är felsatsade. Vi måste samordna våra resurser för att klara av den gigantiska utmaning som digitaliseringen är för museisektorn. Nu har vi fått draghjälp av Återstart för kulturen-utredningen som föreslår en ekonomisk förstärkning av musei- och kulturarvssektorn på 800 miljoner kronor för digitalisering.

Från kris till kraft – förslag om digitalisering

I slutrapporten Från kris till kraft som utredningen publicerade i september är ett av de ekonomiskt tyngsta förslagen det som handlar om digitalisering av kulturarvet. Utredningen med Linda Zachrisson i spetsen föreslår att staten satsar 150 miljoner kronor per år 2022 samt 325 miljoner kronor under vardera åren 2023 och 2024 på museers och arkivs basdigitalisering. Att utredningen föreslår att staten ska lägga 800 miljoner kronor på basdigitalisering av kulturarvet är en invit till museerna som vi måste förvalta och hjälpa till att förverkliga.

Utredningen ser samverkan som en nyckel till lyckad basdigitalisering av samlingar och arkiv. Här har utredningen lyssnat till sektorn och särskilt till centralmuseernas vision för en kommande digitalisering av samlingar och arkiv.

Utredningen rekommenderar Riksantikvarieämbetet som samordnande i satsningen. Myndigheten anmodas att föra dialog med hela spektrumet av kulturarvsaktörer; från centralmuseer över kommunala- och länsmuseer till arbetslivsmuseer. Digitaliseringsprojektet ska få med hela sektorn, men för att komma igång menar utredningen att det kan vara nödvändigt att fokusera och koncentrera arbetet och då har centralmuseerna valts ut att vara de som i dialog med Riksantikvarieämbetet till en början formar ramen för satsningen. 

Jag hade förmånen att sitta med som expert i Återstarta kulturen-utredningen och jag var mycket noga med att poängtera vikten av att den föreslagna digitaliseringssatsningen skulle komma hela sektorn tillgodo. Upplägget är därför inkluderande då utredningen tydligt understryker att Riksantikvarieämbetet ska föra dialog med hela kulturarvssektorn och redan från början bygga projektet så att alla museer och arkiv som vill ska kunna kliva på den gemensamma satsningen när formerna för den växer fram. Satsningen ska vara anpassad till och locka såväl stora som små institutioner. Att hela sektorn ska inkluderas är viktigt också för den politiska legitimiteten av projektet, om det offentliga ska satsa så mycket pengar i projektet är det av stor vikt att det når och gynnar hela landet. 

Arbetsmarknadsinsats i paritet med Access

I den föreslagna satsningen är det tänkt att en arbetsmarknadsinsats ingår. Men utredningen är noga med att en sådan insats ska föregås av ett genomtänkt arbete med syfte att hitta upplägg, standarder och en gemensam infrastruktur som hela branschen kan ansluta till. Först när det är utprövat och på plats kan arbetsmarknadsinsatsen gå igång och museerna ges hjälp med att anställa. Utredningen menar att den föreslagna satsningen ligger i ekonomisk paritet med Access-projektet som genomfördes åren 2006 till 2009.

Centralmuseernas digitaliseringsvision

Utredningens förslag ligger nära den vision som landets centralmuseer länge drivit där storskalig och gemensam digitalisering lyfts fram. I januari i år publicerade man tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Kungliga biblioteket och Riksarkivet en debattartikel i DN som inleddes;

”Det krävs krafttag för att digitalisera kulturarvet på våra arkiv, bibliotek och museer och göra det användbart för alla medborgare. Det är ytterst en fråga om demokrati, öppenhet och tillgänglighet. Alla, oavsett bakgrund, ska kunna ta del av det kulturarv som format och formar vår samtid.”

DN 4 januari 2021

Centralmuseernas vision för ett storskaligt digitaliseringsarbete inkluderar att utreda förutsättningarna för en gemensam statlig infrastruktur för basdigitalisering. Visionen visar också på nödvändigheten att verka för en gemensam statlig infrastruktur för lagring och bevarande (e-arkiv). Centralmuseerna vill också att hela museibranschen enas om gemensamma standarder och att man skapar en gemensam kompetensplattform där kompetenshöjande insatser genomförs på alla nivåer (digitalt ledarskap, projektledning, beställarkompetens, hybridkompetens). Utredningen och centralmuseernas vision drar åt samma håll. 

Inför remissvaret efterlyser Sveriges Museer medlemsmuseernas synpunkter och åsikter. Hur ser ni på utredningens förslag? I den årligen återkommande enkäten som nu är utskickad till museicheferna finns utrymme att kommentera dessa frågeställningar.

Niklas Cserhalmi
Ordförande Sveriges Museer
och Museidirektör Arbetets Museum

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt