Rapporter

Rapport från möte den 6-7 maj 2009
Guidade av Jamtlis Anna Hansen och Olof Edin reste poolen för Hemliv och Fritid mot Åre och fjällmassivet för att få en inblick i Jamtlis satsningar kring fjällturism. Under lång tid har Jamtli på olika sätt dokumenterat olika aspekter av fjällturismen och under poolens möte visades några intressanta ställen upp där Jamtli gjort insatser. Första stoppet gjordes vid Mus Olles museum som är ett äreminne över själva samlandet med fokus på samlaren själv, originalet Mus-Olle, som samlade på allt från knappar till verktyg och fågelägg. Eftersom platsen under tidigt 1900-tal var en kurort dit många reste för att dricka brunn och njuta av den friska luften, hade han möjlighet att få intressanta tändsticksaskar, kolapapper och mycket annat från många olika länder. Museet hålls sommaröppet av traktens hembygdsförening som tillkallat lokalpressen för vårt besök.

På vägen mot Åre fick vi stifta ytterligare bekantskap med äldre tiders ”luftgäster” i Mörsil och besöka Allan Flink Souvenirer AB i Järpen. Företaget grundades 1939 för tillverkning av vävda märken för ryggsäckar. I de tidiga katalogerna fanns även hemslöjd som ljusstakar av renhorn och kåsor. Numera är sortimentet som vi beskådade i utställningsrummet en illustration av uttrycket ”krimskrams.” Mycket är tillverkat i Asien i massupplagor för global export med olika lokala dekaler, älgar, kepsar, muggar, T-shirts m.m. Inför nästa års kronprinsessbröllop gör man stora satsningar. Företaget, ett grossistföretag med mycket liten egen produktion, har i dag 25 anställda och har dokumenterats av Jamtli.
I Åre var första anhalten Fjällgården som tillsammans med Bergbanan (som nu är byggnadsminne) invigdes 1910, då Åre var en sommarturistort. Den alpina skidåkningen började smått på 1930-talet, men slog igenom stort först 1953-54 då skid-VM hölls i Åre. Vägen ned mot centrum gick förbi moderna hotellkomplex i alpstil och restauranger. Ett fåtal äldre hotell och pensionat finns kvar vid järnvägen med sjöutsikten blockerad av en lång hotellkasern. Jamtli har här svårt att hävda kulturhistoriska intressen mot starka kommersiella krafter och en företagarvänlig kommun och byggnadsnämnd. Det senaste som räddats är den gamla marknadsplatsen bredvid medeltidskyrkan som har föreslagits bli fotbollsplan.

På hemvägen hann vi med Frösö kyrka och Wilhelm Pettersson-Bergers hem Sommarhagen, byggt 1914, som ligger på Frösöns västra sida med milsvid utsikt. I huset som speglar tidsandan komponerandes pianosviten Frösöblomster och många andra verk. Fastigheten ägs av en stiftelse. Besöket utmynnade i en diskussion om problem med att driva liknande besöksmål. Utfärden följdes dagen efter av ytterligare diskussioner kring dokumentationen av turism, som även är aktuellt bland annat på Gotland och i Västra Götaland.

Birgitta Strandberg-Zerpe
Gotlands museum

Rapport från möte den 15 november 2007
TVÅ BLIR EN – Inom poolerna för Hemliv respektive Fritid har vi nu enats om att göra gemensam sak, ”legalisera” det ”särboförhållande” som vi haft under ett par års tid. Vid vårt senaste gemensamma möte 15 november beslutade vi att bilda en gemensam pool under det preliminära namnet poolen för Hem och fritid med Christine Fredriksen, Bohusläns museum och medlem i poolen för Fritid, som ordförande och Johan Knutsson, Nordiska museet, och medlem i poolen för Hemliv, som sekreterare. Närmast på dagordningen står nu att formulera ett nytt uppdaterat program på grundval av de båda poolernas hittills gällande dokument. Vi ser fram emot många konstruktiva omvärlds- och samtidsrelaterade analyser och dokumentationsinsatser kring de ämnen som ligger i skärningspunkten mellan båda våra tidigare kärnområden.

Johan Knutsson
Nordiska museet

Rapport från poolmöten 24-25 maj, 2007
Utflykt i det svenska konsumtionssamhället
– rapport och reflektion från mötet mellan poolerna för Hemliv och Fritid i Lund 24-25 maj 2007

Sedan en tid tillbaka har hemlivs-poolen och fritidspoolen samordnat sina möten, dels för att få upp deltagarantalet till en meningsfull nivå, dels för att få in nya perspektiv på varandras områden – områden som egentligen ligger mycket nära varandra och ofta överlappar varandra.
Det går lätt att hitta gemensamma nämnare. Skapa, välja och njuta, tre av konsumtionssamhällets ”plikter”, har lika stor relevans för fritids- som för hemlivsfrågorna. Därför har vi tillsammans utfört ett par minidokumentationer som båda var och en för sig och tillsammans fokuserar just detta. För ett år sedan handlade det om IKEA, med intervjuer bland kunder och försäljare, fotodokumentation och föremålsförvärv. Sammantaget gav materialet från det tillfället en mångfacetterad bild av vad som styr människors inköp och urval. Trender i heminredning och livsstil, människans syn på boendet och hemmets individuella gestaltning blandades med inblick i shoppingen som fritidssyssla.
Badrum som en plats för njutning, praktisk funktion och inredningsestetik var temat för årets gemensamma insats, med Kulturen som värd. Som inspiratör och för den teoretiska bakgrunden hade vi bett etnologen och konsumtionsforskaren vid Lunds universitet, Cecilia Fredriksson, att medverka.
Vi gav oss ut till kakelvaruhus, badrumsleverantörer och byggmarknader i Lund och Malmöområdet för att intervjua säljarna om vad som är inne respektive ute och, framför allt, vilka observationer och reflektioner de gjort beträffande kundernas val. Även en kund med nyinrett badrum besöktes. Hur tungt väger de estetiska aspekterna och njutningen i förhållande till de praktiska och ekonomiska? Hur matchas reklamens och inredningstidningarnas drömbilder av verklighetens krav? Och i vilken mån kan valet av material och utrustning relateras till kulturell bakgrund, kön, ålder?
Kanske kan man fråga sig vad
minidokumentationer som dessa kan ha att ge. Men avsikten, vid sidan av själva dokumentationsresultatet, har också varit att få underlag för de gemensamma samtalen och på köpet en kontakt med aktuell universitetsforskning. Att se på samma företeelse utifrån olika perspektiv är alltid givande och de samtalsgrupper som poolerna – enskilt eller i olika konstellationer – erbjuder, kan vara ett utmärkt medium för det. Det är i varje fall vår samfällda bedömning efter att ha prövat denna modell under ett par års tid.

Johan Knutsson
Nordiska museet
sekreterare i poolen för Hemliv

Rapport från poolmöte 18-19 maj, 2006
Den 18 -19 maj samlades fritidspoolen och poolen för hemliv för ett gemensamt möte och fältarbete i Göteborg.

Mötet hölls på Göteborgs stadsmuseum och dag ett inleddes med en diskussion kring föremål, varför man samlar på dem och vad man samlar. Allt för att förbereda oss för eftermiddagens inplanerade fältarbete på IKEA-varuhuset i Bäckebol.

Efter en gemensam IKEA-lunch fördelade vi oss på olika stationer för att göra observationer och intervjuer med kunder och personal. Sammantaget gav observationerna och intervjuerna under IKEA-besöket en mångfasetterad bild av vad som styr människors inköp och urval. Trender i heminredning och livsstil, människors syn på boendet och hemmets individuella gestaltning blandades med inblick i shoppingen som fritidssyssla – även om ytterst få medgav att besöket kunde vara ett tidsfördriv, en förströelse. Några kunder var mycket målinriktade, noga med att strukturera och planera sitt besök och sina inköp. Men i allmänhet tycks kunderna inte ha haft några tydliga avsikter. Många uttryckte en allmän vilja att söka inspiration, scanna av utbudet och ta tillvara extraerbjudanden med lockvaror.

Under dag två presenterade Maria Brodin, doktorand i företagsekonomi, Centrum för konsumentvetenskap vid Göteborgs universitet, sin pågående forskning om konsumtion och boende. Hon diskuterade begreppen hem och bostad, produktion och konsumtion, och hemmet som en bild av de som bor där. Hon gav också en sammanfattande tillbakablick på framväxten av intresset för hem och heminredning under de senaste trettio åren.

Eftermiddagen ägnades åt information och allmänna funderingar kring poolernas framtida verksamhet och syften. Vi enades om att samverkan mellan fritidspoolen och poolen för hemliv verkar lovande och berikande, dels för att intresseområdena är så nära knutna till varandra, dels för att en grupp som den som nu möttes i Göteborg är precis lagom stor för att stimulera en bra diskussion.

Ann Pettersson, Mångkulturellt centrum
Johan Knutsson, Nordiska museet

Rapport från möte den 25 augusti 2005
Några av medlemmarna i poolen för Hemliv möttes på Världskulturmuseet i Göteborg för att i vanlig ordning informera varandra om pågående projekt och utbyta tankar och erfarenheter kring samdokarbetet i allmänhet och frågor relaterade till poolens område i synnerhet.

Poolmötena framstår alltmer som ett forum för ventilering av övergripande idéer såväl som förslag på kreativa sätt att komma vidare i tider av krympande resurser. Ofta är det de konkreta pågående, avslutade eller planerade dokumentationsprojekten som väcker funderingar på ett mer teoretiskt plan. En orientering om ett projekt vid Västmanlands läns museum, där människor i bostadsområdet Nygård uppmanas berätta sin historia utifrån föremål i hemmet, väckte frågan om det kanske rent av ibland kan räcka med att dokumentera berättelsen om föremålet – och avstå från att förvärva själva föremålet. Och vad får i så fall ett sådant tänkande för konsekvenser för föremålsinsamlingen i stort. Höstens gemensamma samdokmöte kommer att fokusera på föremålsinsamlingens problematik och frågan om föremålets egenvärde i förhållande till värdet av föremålets berättelse kommer då säkert att vara ett återkommande tema.

Informationen om de olika pågående projekten satte fokus på den roll praktikanter under utbildning spelar för upprätthållandet av museernas dokumentationsverksamhet. Är det bra eller dåligt att verksamheten i så hög grad hänger på de enskilda praktikanternas insatser? Å ena sidan ligger det i allas vårt intresse att erbjuda de studerande meningsfyllda och stimulerande uppgifter och därmed medverka till utbildningen av kommande museimän och -kvinnor. Ett dokumentationsprojekt ger ofta avgörande insikter och erfarenheter av praktiskt museiarbete, samtidigt som projektet är avgränsbart, kan bedrivas relativt självständigt och bli till något som praktikanten efteråt kan räkna som ”sitt” bidrag i en större helhet. Å andra sidan försvagas på sikt den fasta medarbetarstabens kontinuerliga dokumentationskompetens – här handlar det om både omvärldsanalys och metodutveckling – och förståelsen för att dokumentations- och insamlingsarbetet är en lika viktigt del av museernas ansvar som utställningsproduktion och föremålsvård.

Kreativt nytänkande är ofta avgörande för att överhuvudtaget mäkta med nya dokumentationsprojekt. Olika sätt att snabbdokumentera eller göra punktvisa insatser diskuterades vid vårt möte och goda exempel presenterades bl a från Jämtlands läns museum. Här gäller det, som alltid, att hitta en balans mellan de externfinansierade och de som ryms inom museernas ordinarie budget. Om dokumentationsprojekt enbart vore externfinansierade skulle museernas självständiga och fria tänkande – och därmed trovärdighet – på sikt urholkas. Om museernas dokumentationer alltför mycket handlar om punktvisa insatser riskerar vi att äventyra det som har varit, och är, museernas styrka: möjligheten till kontinuitet över tid och rum.

Det är mot den bakgrunden som vi har särskilt stor anledning att arbeta med målformuleringar och gemensamma riktlinjer. Poolen för Hemliv har just avslutat sitt arbete med en ny programförklaring och övergripande riktlinjer. Dokumentet kommer inom kort att finnas tillgängligt på nätet och det är vår förhoppning att det ska kunna användas som stöd och inspiration, inte låsning, av de närmaste årens arbete vid våra samdokanslutna museer.

Johan Knutsson
Sekreterare i poolen för Hemliv

Rapport från möte 25 november 2004
Poolen för Hemliv hade sitt höstmöte på Kulturen, Lund, 25 november. Mötet ägnades till stor del åt en diskussion kring poolens dokumentationsprogram, som bedömdes vara i behov av en översyn och uppdatering. Därför fick poolens sekreterare, undertecknad, i uppdrag att i samråd med poolens ordförande, Mikael Eivergård, Jämtlands läns museum, utarbeta ett nytt och starkt förkortat dokument.

Tillsammans besökte vi Kulturens utställning ”Korridoren” – om studentboende i Lund idag och framledes – ett intressant exempel på utställnings- och dokumentationsprojekt i nära samverkan. Alltmer av museernas samtidsdokumenterande verksamhet knyts till utställningsinitiativen. Kanske är detta ett rationellt sätt att arbeta som också ger möjligheter att utåt på ett tydligt sätt synliggöra museernas dokumentationsverksamhet. Men det kan också på innebära en risk för museernas och Samdoks strävan efter långsiktighet och äventyra en dokumentations- och insamlingsverksamhet som står på egna ben.

Johan Knutsson
Nordiska museet

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt