Samdoks tidning

Alltsedan starten 1977 har Samdoksekretariatet givit ut en tidning med artiklar om medlemsmuseernas undersökningar och insamling, aktuell forskning samt metodiska och teoretiska frågor. Tidningen har haft olika namn:

  • Samdokbulletinen (1977-1996)
  • Samtid & museer (1997-2009)
  • Samdok-forum (2010-2011, digital)

Register över innehållet 1977-2009 (pdf)

Samtid & museer 2007-2009
Samtid & museer 2004-2006 
Samtid & museer 1997-2003 
Samdokbulletinen 1991-1996 (publicerat i Samtid & museer nr 3/97)
Samdokbulletinen nr 26-53, åren 1984-1990 (publicerat i Samdokbulletinen nr 1/92)
Samdokbulletinen nr 1-25, åren 1977-1984 (publicerat i Samdokbulletinen nr 26, juni 1984)

Numren från och med nr 2/2007 av Samtid & museer finns som pdf.

Samdok-forum

Sedan 2010 utges det digitala nyhetsbrevet Samdok-forum.
Ladda ned Samdok-forum 2011/4 (pdf)
Ladda ned Samdok-forum 2011/3  (pdf)
Ladda ned Samdok-forum 2011/2  (pdf)
Ladda ned Samdok-forum 2011/1  (pdf)
Ladda ned Samdok-forum 2010/2  (pdf)
Ladda ned Samdok-forum 2010/1 (pdf)

Samdok-forum 2011/4
Innehåll 2011/4
Anna Ulfstrand: Vi vill fortsätta!
Eva Fägerborg: COMCOL
Bodil Axelsson: Samdok – en organisation mitt-emellan
Kerstin Gunnemark: Reflexiva utmaningar – om återvändandets etnografi
Annette Rosengren: Åter till platsen – om värdet av att återvända, med exempel från Nordiska museets undersökningar.
Bo Larsson: Vällingby – en återvändande undersökning (?)
Cecilia Bygdell: Synliga perspektiv? Återvändande till föremålsinsamling med genusperspektiv
Carl-Johan Cottman: Nya perspektiv på samlingarna.
Johanna Övling: Laddat besök i 50-talets kök – om återskapandet av folkhemmets hemmafru
Elin Franzén: 17 dagböcker om att ta sig fram i Stockholm – Cultural Probes som forskningsmetod
Roger Qvarsell: Samtiden som problem
Poolernas sidor
Christine Fredriksen, Åsa Stenström och Asta Burvall: Samdok i våra hjärtan – etnologisk kunskapsutveckling och nätverk
Leif Magnusson: Hembygd som gränsproblem
Hillevi Wadensten: Museietnologers arbete
Anna Fredholm: Lumpen – identitet och materiella minnen
Kajsa Kuoljok: Traditionell kunskap i världsarvet Laponia
Anette Kindahl: Våga Europa!
Nya publikationer
Vem är vem i Samdok

Samdok-forum 2011/3Innehåll 2011/3
Christina Mattsson: Samdoksekretariatet upphör – men verksamheten kan fortsätta
Magnus Hagberg: Om inte Samdok fanns…
Margareta Persson: Lägesrapport från HAIKU
Lykke L. Pedersen: Fra støvsuger til sukkerfabrik – samtidsdokumentation og indsamlingsstrategier ved danske museer
Minna Sarantola-Weiss & Antti Metsänkylä: TAKO-arbetet i en hektisk fas
Linda Ásdísardóttir: Var var du? Den stora jordbävningen 2008
Svein Gynnild: Når samtid materialiserer seg ved museer i Norge
Svein Gynnild: Innsamling etter terroren 22. Juli
Anna Fredholm: Armémuseum dokumenterar Camp Victoria i Kosovo
Lena Kättström Höök:Stjärnsångare på Möja
Elisabeth Boogh & Merja Diaz:Bilder för framtiden – strategier för insamling av digitalt födda fotografier
Klas Nyberg: 1700-tals textil på nytt. Aktuell forskning om textila museisamlingar
Poolernas sidor:
Asta Burvall: Skellefteå museums dokumentation av den 20:e Trästockfestivalen/ Ankie
Wahss: Fältseminarium på Gotland/ Eva Ahlsten, Marie Lennestig: Psykiatrin i Uppsala, Psykiatrin i Säter och Mentalvårdsmuseet/ Peter Du Rietz: Barn, etik och
museidokumentationer Lena Palmqvist: Norsammöte i Reykjavik
Nya publikationer
Vem är vem i Samdok

Samdok-forum 2011/2Innehåll 2011/2
Eva Fägerborg: Från Samdoksekretariatet
Håkan Liby: Konsten att samla med sans och måtta
Sofia Seifarth: Nätnärvaro – en spaning på offentliga institutioners hemsidor
Johanna Övling: Vad olika liv vi haft!
Asta Burvall: E-postbilagor som samtidsfenomen och insamlingsobjekt
Piamaria Hallberg: Barn dokumenterar bygget av nya pendeltågsspår genom Stockholm
Eva Fägerborg: Final för Bröd i Norden
Poolernas sidor
Nya publikationer
Vem är vem i Samdok

Samdok-forum 2011/1Innehåll 2011/1
Eva Fägerborg: Från Samdoksekretariatet
Cecilia Bygdell: Museer och de allra äldsta
Bo Larsson: Vällingby 2010 – en återvändande undersökning
Jim Löfgren: TAM-Arkiv berättar om ingenjörernas historia
Anna Ulfstrand: Svensk stad 1900.2030 – ett nätverk av forskare och museer
Poolernas sidor
Notiser
Nya publikationer
Vem är vem i Samdok

Samdok-forum 2010/2Innehåll 2010/2
Eva Fägerborg: Från Samdoksekretariatet
Mats Aronsson: Varsel – hur smakar chipsen?
Christine Fredriksen: Håfreströms bruk, Saab och ungdomsarbetslösheten i Bohuslän
Elisabeth Boogh & Piamaria Hallberg: Hur vi försökte få människor att berätta om sin situation som varslad
Ann Grönhammar, Cecilia Hammarlund-Larsson & Anna Ulfstrand: Folket i fokus på kronprinsessans bröllopsdag
Katarina Sandberg: Botniabanans invigning
Elin Nystrand von Unge: Mellan insamling och användning
Lykke L. Pedersen: Få fingrene i dejen! Nordisk workshop om digitalisering og brødkultur i samtiden
Notiser
Nya böcker
Vem är vem i Samdok

Samdok-forum 2010/1Innehåll 2010/1
Eva Fägerborg: Från Samdoksekretariatet
Sofia Seifarth: Varför äter vi det vi äter?
Erik Ottosson: Under diskbänken
Ylva Jannok Nutti & Anna Westman Kuhmunen: Samisk ungdom i tre länder
Annette Rosengren: Industriarbetets mening: Att försörja sig och ge livet innehåll
Jenny Lee, Roger Qvarsell & Ulrika Thorell: Förpackningshistoria och förpackningsforskning
Antti Metsänkylä & Minna Sarantola-Weiss: TAKO i Finland: museisamarbete i nya former
Svein Gynnild: Innsamling – arbeidsdeling og samarbeid ved museer i Norge
Eva Fägerborg: Digitala berättelser om bröd
Notiser
Nya böcker
Vem är vem i Samdok

”2/09, tema ”digitala världar”
Detta nummer fortsätter på spåret informations-och kommunikationsteknologi från nr 1/08, ”virtuella mötesplatser”. Med flera olika ingångar till internet diskuteras nätet som studiefält för etnologisk forskning och museernas undersökningar, insamling av digitalt material och arbetsprocessen bakom ett stort webbprojekt. Ämnena har stor empirisk spännvidd – sjuttiotalsmusik, yrkeshistoria, nätdating, intresseorganisationen för dövblinda. Ett par artiklar diskuterar mer generellt om museer och webbens möjligheter. TAM-arkiv och KB breddar innehållet till ett ABM-perspektiv i numret. Kommentaren följer upp en artikel från nr 1/09 och som vanligt avslutas numret med rapporter från Samdoks pooler, Samdokregistret och Norsam. Numret knyter även an till temat för Samdoks höstmöte 2009, ”Digitalt – samla, spana, spara”.

Ledare
Christina Mattsson: Webbkulturer som undersökningsobjekt

Notiser

Artiklar
Matilda Karlsson: Digital kultur på museet
Sverker Hyltén-Cavallius och Lars Kaijser: Ekoaffekter – hur ”sjuttiotalet” formas idag
Nina Bratland: Nettmøter
Jim Löfgren: Lärarnas historia på webben
Staffan Castegren: KB samlar den svenska webben
Gilda Stiby Pelkonen: Lika värde
Magnus Gudmundsson: Museum 3.0

Forskarkrönika
Birgitta Svensson: Den digitala informationen och forskningsprocessen

Kommentar
Christine Fredriksen: Regionen runt: nya samarbetsformer

Pooler och projekt

Hela numret finns att ladda ner som pdf

1/09, tema ”lokalt, regionalt, globalt”
Detta nummer handlar om rumsliga dimensioner, från lokala till globala. Infallsvinklarna är olika, liksom de fysiska miljöerna, de empiriska nedslagen och metodiken. Gemensamt för artiklarna är plats och rum som utgångspunkt för studier av samhällsprocesser och livssammanhang.

Ledare
Christina Mattsson: Vad händer med Samdok?

Notiser

Artiklar
Anders Houltz: Nya spelregler?
Dan Waldetoft: Stockholmsliv
Annette Rosengren: Landskapsfotografering som offentligt uppdrag
Anki Lindgren: Unikt samarbete ska stärka länsmuseer i norr
Eivind Claesson: Ett maritimt kulturarv
Hillevi Wadensten: Trädgården på fjället

Forskarkrönika
Klas Nyberg: Flitens revolution – 1700-talets bidrag till 1800-talets industrialisering

Kommentar
Anna Hadders: Jordbävningen i Skåne – fånga ögonblicket!

Pooler och projekt

Hela numret finns att ladda ner som pdf

2/08, ”projekt i tiden”
Vidgade samarbeten är den röda tråd som löper genom artiklarna i det här numret. Det är en exempelsamling på hur museer drar in sin målgrupp i insamling och utställningsproduktion, initierar insamling genom möten med besökare inne i museet, söker nya vägar i skivarupprop och föremålsinsamling, engagerar studenter i samtidsdokumentationen, samarbetar över nationsgränserna och forskar tvärvetenskapligt. I Kommentaren uppmärksammas nya rörelser kring det förfallna och bortglömda och från poolerna rapporteras om aktuella diskussioner och projekt.

Ledare
Christina Mattsson: Folkminnen, programmet som dokumenterade vår samtidstradition

Artiklar
Anna Hadders: Äntligen vuxen!?
Åsa Stenström: Med dialogen i centrum
Charlotte Hyltén-Cavallius: Reflektioner kring ett skrivupprop
Christoffer Sandahl & Kjell Hansen: Goda samarbeten – samtidsdokumentation för det lilla museet
Anna Westman: Interregionala samiska samarbeten
Linda Lundberg: En insamlingsmodell för samtidens föremål

Forskarkrönika
Birgitta Svensson: Malmfältens förvandlingar

Kommentar
Niklas Ingmarsson & Robert Willim: Försvinnandet som attraktion

Pooler och projekt

Hela numret finns att ladda ner som pdf

1/08, tema ”virtuella mötesplatser”
Internet, men även teve och andra medier är den gemensamma nämnaren för bidragen i det här numret. I ledare, artiklar, forskarkrönika, kommentarer och poolspalter diskuteras hur medier tar oss in i nya situationer som påverkar våra beteenden och sociala liv.

Ledare
Christina Mattson: Mediemakt i bloggtider

Artiklar
Charlotte Hagström: Namn och normer bland alver och orcher
Ulf Hamilton: Melodifestivalen en tradition?
Eva Londos & Lars Östvall: Etnologer går på Melodifestival
Karin Nilsson: Samtidsdokumentation och Internet
Sira Jokinen Lisse: Samarbete och kommunikation i nya former

Forskarkrönika
Maria Sjöberg: Skildringar av krig och kön – nyhetsförmedling förr och nu

Kommentarer
Hillevi Wadensten & Britta Lindgren-Hyvönen: Varför tycker vi så olika?
Magnus Gudmundsson: Användarna i fokus

Pooler och projekt

Hela numret finns att ladda ner som pdf

2/07, tema Connecting Collecting – 30 years of Samdok

I år firar Samdok trettioårsjubileum med en internationell konferens och med ett specialnummer av Samtid & museer. Numret ges ut på engelska och ger en aktuell orientering om Samdoks verksamhet, bland annat med artiklar från alla pooler:

Christina Mattsson: Towards extended collaboration
Eva Fägerborg: A network for developing collecting and research
Eva Silvén: Reflecting collecting
Leif Magnusson: Updating Sweden – contemporary perspectives on cultural encounters
Mikael Eivergård & Johan Knutsson: What’s it like at home?
Marie Nyberg & Christine Fredriksen: Leisure as a mirror of society
Barbro Mellander & Anna Ulfstrand: Between preservation and change – the built environment as a mirror of the times
Ann-Katrin Wahss & Eva Gradin: Nature – an exploited heritage
Carin Andersson, Ann Kristin Carlström & Charlotte Åkerman: People at work
Eva Thunér-Ohlsson & Kristina Stolt: Public institutions in change
Anne Murray & Eva Silvén: In the midst of the world
Images of contemporary Sweden

Hela numret finns att ladda ner som pdf 

1/07, tema ”ung idag”
I det här numret står unga människor i fokus, från barn till dem kallas ”unga vuxna”. Det är ett nummer både av och om unga och inleds med några artiklar där nya och blivande museimedarbetare delar med sig av sina visioner om museiarbetet. Forskarkrönikan och ett andra block artiklar handlar om barn och unga. Nordiska museets och mångkulturellt centrums nya barnprojekt presenteras, liksom ett par andra undersökningar med inriktning på ungas framtidsbilder. Ung idag-temat återkommer även i ett par av poolspalterna, som för övrigt ägnas åt aktuella frågor och projekt i poolerna.

Ledare
Christina Mattsson: Provokation och alternativa tolkningar!

Artiklar
Håkan Liby: Från mormors liv till fotbollshuliganism
Sonja Fagerholm & Emma Kleman: Mentorbanken
Britta Söderqvist: Lärande som metod
Elin von Unge: Materiella utmarker och unga utanför
Karin Günther: Barn av sin tid
Annette Rosengren: Bland flyktingbarn
Ann Kristin Carlström: Nätets infödda i framtidsinsamling
Kristina Lund: Jakten på passion, individualitet och kreativitet

Forskarkrönika
Ella Johansson och Birgitta Svensson: Barn tar plats

Pooler och projekt

2/06, tema ”samtid, samhälle, samarbete”

Museernas samtidsstudier äger per definition rum i det samtida samhället, men kanske inte alltid med samhällsaspekter i samtiden som motiv och drivkraft. Det finns anledning att reflektera mer över insamlingens roll i dagens samhälle och vad museerna gör med resultaten av samtidsstudierna. Hur utnyttjar de den kontaktyta – det publika arbete – som samtidsstudier innebär, hur skapar de intresse i samhället för sin verksamhet, vilken ”nytta” kan museernas material ha idag, hur relateras undersökningarna till samhället?

I detta nummer aktualiseras några av de många frågor man kan ställa om museerna i det samtida samhället. Särskild tonvikt läggs också på olika former av samarbete, museer emellan och mellan museer och universitet. Numret anknyter till temat för Samdoks höstmöte 2006 under rubriken Spela roll? Samdok i samhället.

Ledare
Christina Mattsson: En inspirerande röst

Artiklar
Karin Lindvall & Anja Wachtmeister: Tre länsmuseer undersöker hälsa och vikt
Lina Olsson: Hårdrock på museum
Eva Londos: Efter stormen
Ulrich Lange: Den svenska ladugården
Signe Rudberg: Kraften kommer från norr

Forskarkrönika
Birgitta Svensson: Mångfaldens medborgare

Pooler och projekt

1/06, tema ”delad samtid?”
Detta nummer präglas genomgående av olika aspekter på det mångkulturella samhället och inbjuder till reflektioner över det dubbeltydiga i temat delad samtid. Tidningen är ett resultat av additionen Mångkulturår och Samdok – en lägesrapport med nedslag i frågor, perspektiv och metoder som museerna arbetar med när de undersöker, samlar material om och gestaltar människors liv och villkor i en delad samtid, och där verksamheten reser nya frågor om museernas uppdrag. Numret har utarbetats i samarbete med Samdoks Kulturmötesgrupp.

Ledare
Christina Mattsson: Det är en lång resa…

Artiklar
Leif Magnusson: Uppdatera Sverige – kulturmötesperspektiv i tiden
Emil Plisch: Ökad mångfald kräver ökad medvetenhet
Anneli Palmsköld & Bo Ericson: Att tänka nytt
Anette Rattfelt: Vem ställer museerna upp för?
Cecilia Bygdell: Att administrera mångfalden
Lena Wernevik: Med flytten som erfarenhet
Ann Pettersson: Konsulenter i mångkultur
Lärdomar från mångfaldsåret 2005, av Henrik Zipzane, Peter Bratt, Margareta Alin
Anna Hadders & Anne Rosengren: Får man grilla här?
Bildreportage från projektet Kulturell mångfald möter biologisk mångfald
Christian Richette: Postkoloniala museer
Ett resande seminarium, av Poolen för Samiskt liv:
Museerna under Mångkulturåret – projektkatalog

Forskarkrönika
Ella Johansson: Med andra ögon sett

Kommentarer
Ann-Katrin Wahss: Enfald i mångfald
Katarina Årre: UFOG – Upptäck! Förändra! Om genusmedvetande i museerna
Sofia Zinad: Museet – kulturprodukt och kulturproducent

Bokrecension
Oscar Pripp: Vit mångkulturalism – textilprojekt som integration

2/05 tema ”internationella inblickar”
Alltsedan 1980-talets början har Samdok rönt internationellt intresse och nyfikenheten är fortfarande stor på hur vi arbetar. Även om det inte längre är en innovation att intressera sig för utforskande och insamling som rör den egna samtiden riktas blickarna gärna mot de svenska erfarenheterna när museer i andra länder söker vägar att hantera samtidsfrågorna.
Men vi behöver också lära av andra, och utveckla museernas samtidsdokumentära uppgifter genom en kontinuerlig dialog tvärs över gränserna.

I det här numret har några kollegor från olika länder ombetts att för den svenska läsekretsen diskutera och ge exempel på aktuella insamlingsfrågor. Till skillnad mot många svenska museer möter vi här en inriktning på själva föremålen – om hur man kan finna ”typiska” objekt som kan representera företeelser, grupper och kortare eller längre tidsperioder.
Flera av texterna diskuterar hur museernas insamling och undersökningsverksamhet förändras i relation till skeenden i det samtida samhället; såväl politiska omvälvningar som terrorattacker sätter sedermera sina spår i museernas insamlingsstrategier.

Ledare
Christina Mattsson: En källa till inspiration

Artiklar
Konrad Köstlin: Alltagskultur seit 1945. An Austrian Project
James B. Gardner: Collecting lessons from September 11th
Riina Reinvelt: From Yesterday till Tomorrow
Antti Metsänkkylä: Fokus i Finland: Insamling av industriprodukter
Cathy Ross: Collecting London
Kiprop Lagat: Contemporary culture in Kenya
Zvjezdana Antŏs: Collecting in Croatia
Julia Franke: Insamlingsstrategier vid kulturhistoriska museer i Tyskland
Stéphane Abriol & Hervé Jézéquel: Varför ta upp aids på ett museum?
Sigrid Eklund Nyström: Museiboom i Shanghai

Forskarkrönika
Roger Qvarsell: Reklam som forskningsmaterial

1/05, tema ”på gång i museerna”
Designåret 2005 har även Samtid & museer fått en ny form. Till innehållet präglas det här numret av den empiriska och metodiska bredden i museernas samtidsstudier. I texterna finns också en stark betoning på olika former av samarbete och på integrering av museernas olika verksamhetsområden. De fem första artiklarna är bearbetade inlägg från Samdoks höstmöte 2004, som hade temat ”årets insamling”.

Ledare
Christina Mattsson: I samarbete kan vi berika varandra

Artiklar
Magnus Gudmundsson: Det dokumenterande museet
Susanne Olsson: Värmlands museum i grussprutet
Marie Nyberg: Fritid på museet
Ann Pettersson & Anna Ulfstrand: Tradition i migration
Ann-Kristin Carlström: Minnen, medialisering och öppenhet
Dan Waldetoft: Frågelistarkiv emellan
Jonas Engman: Klart för strid?

Forskarkrönika
Maths Isacson: Samdoks forskningspotential

Kommentarer
Johan Knutsson: Föremål för förvärv?
Eva Kjerström Sjölin: En idiotfåtölj och en kondomfåtölj
Ann-Katrin Wahss: Att hitta rätt

3-4/04, tema ”framtid för samtid”
I maj 2004 hölls konferensen Framtid för samtid på Julita gård, med ingående diskussioner om de kulturhistoriska museernas samtidsinriktade dokumentation och insamling och samarbetet inom Samdok. Huvuddelen av detta nummer av tidningen utgörs av inlägg från konferensen – föredrag som bearbetats till artiklar samt sammanfattningar från gruppdiskussionerna. Som vanligt avslutas tidningen med rapporter från pooler, projekt och nätverk.

Ledare:
Christina Mattsson: En gemensam resurs

Introduktion till numret:
Eva Fägerborg: Museerna och samtiden

Artiklar:
Erik Westholm: Om ingen vet vilka fiskar som simmar i ån…?
Annette Vasström: Indsamlingspolitik i Danmark
Svein Gynnild: Samtidsnettverket i Norge – møtested, mulighet, merverdi

Eva Fägerborg: Från gruppdiskussionerna
Irene Flygare: Mellan stegräknaren och livet
Barbro Mellander: Framtid för Samdok
Håkan Liby: Energikälla för hela museet
Mikael Eivergård: Samdok – till vad och för vem?
Agneta Boqvist: En modell för samtidsarbete
Christer Dominder: Dokumentation som redskap

Från forskningsfältet:
Kristina Lund: Identiteter idag – individuella och instabila?

Kommentar:
Mikael Eivergård: Hela museet på mini-fältarbete

1-2/04, tema ”hälsa”
Flera av samtidens viktigaste frågor rör hälsa och ohälsa. Politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt, i den offentliga debatten och i det privata livet är hälsan central. I forskningen problematiseras begreppen hälsa och ohälsa alltmer och nya frågor ställs om gränser mellan sjukt och friskt, om makt, frihet och ansvar. Inom Samdok har vi börjat föra diskussioner om hälsa som ett gemensamt övergripande tema för dokumentation och insamling. I detta nummer presenteras forskningsperspektiv och museiprojekt som inspiration till fortsatta studier inom ramen för temat. Numrets omfång är utökat för att bereda plats för krönikor från alla ledamöter i Nordiska museets och Samdoks forskningsråd. Rapporter från pooler och projekt avslutar numret.

Ledare:
Christina Mattsson: I paradoxernas värld

Artiklar:
AnnCristin Winroth: Samtidens hälsokulturer
Ragnvi Andersson: Museum med folkhälsotema
Anna Asplund: Pekare, plattor och plåster
Annika Johansson: ”Alla tiders hälsa” på Skansen

Forskarkrönikor:
Roger Qvarsell: Health Matters
Maths Isacson: Den permanenta omprövningens dilemma
Birgitta Svensson: Surdegar och jäsprocesser
Johan Knutsson: Slöjd som terapi
Annette Rosengren: Med hopp om uppehållstillstånd
Magdalena Gram: Hælsa
Sigrid Eklund: Sjuka museiföremål
Eva Silvén: Hälsa – för vem?
Eva Fägerborg: Tiotusen steg om dagen
Maria Sjöberg: Kön i nöd och lust
Else-Marie Strese: Det gröna guldet

Kommentarer:
Iris Liliendal: Digital Storytelling
Magnus Gudmundsson: Vem äger museet?

3-4/2003, tema ”genus”
Genus är en av de aspekter som ska genomsyra museernas verksamhet och hur det sker är bland annat föremål för analyser som görs av Arbetsgruppen genus på museer. En presentation av gruppens arbete får vi i det här numret av tidningen, tillsammans med artiklar av museianställda och forskare som visar olika ingångar till hur genusbegreppet kan användas för att problematisera de konstruktioner av kvinnligt och manligt och den könsmaktsordning som finns i vårt samhälle och som reproduceras på museerna.

Förutom de tema-anknutna artiklarna innehåller tidningen ett bidrag om dokumentation av samtiden som tema vid en museifestival i Estland och en presentation av Nordens Fotoskola Biskops Arnö, varifrån museerna har möjlighet att få kvalificerade pratikanter till sina fotografiska dokumentationer. Numret avslutas som vanligt med rapporter från Samdoks pooler och projekt och andra nätverk som Samdok ingår i.

Christina Mattsson: Den vävande vissångaren
Marianne Larsson: Jämställdhet en självklarhet
Ann Kristin Carlström: Arbetsgruppen genus på museer
Wera Grahn: Könsmedvetna museiberättelser
Birgitta Meurling & Inga-Lill Aronsson: Det bekönade museet
Katarina Ek-Nilsson: Genusperspektiv – maktpersepktiv

Forskarkrönika: Birgitta Svensson: Är kulturarv och bevarande en könsfråga?
Kommentar: Annette Rosengren: Bildreportage för museer
Kommentar: Bo Larsson: Samtidsdokumentation i Estland

1-2/2003, tema ”döden i samtiden”
Artiklarna i detta nummer belyser på olika sätt och med ett varierat empiriskt material hur döden kan utgöra en analytisk ingång till fenomen och företeelser som uttrycker förändringar och rörelser i det samtida samhället. Numret anknyter det arbete som initierats av Kulturmötesgruppen inom Samdok och nu har utvecklats till ett projekt och ett nätverk under rubriken Dödens riter och platser i samtidens Sverige.

Christina Mattsson: En ny sed?
Leif Magnusson: Dödens ordning i kulturmötet
Eva Silvén: Tingen på gravarna
Lars Kaijser: Med döden som sökmotor
Lena Kättström-Höök: Bus eller godis?

Forskarkrönika: Roger Qvarsell: Museerna som forskningsresurser
Kommentar: Magnus Gudmundsson: Vad ska vi med en insamlingspolicy till?
Kommentar: Marie Nyberg: Toppmötet 2001
Kommentar: Gunilla Cedrenius: Låt Samdok vara stigfinnare
Kommentar: Anna Westman: På kurs i Botkyrka

3–4/2002, tema ”Samdok 25 år”
Temat för detta nummer av tidningen var Samdoks 25-årsjubileum, som firades den 24–25 oktober på Nordiska museet med en fest och en konferens. Rubriken på konferensen var Sett och osett. Om samtidsdokumentationens möjligheter och gränser. Ett antal forskare och museitjänstemän hade inbjudits att presentera och diskutera sin syn på ämnet. En kortversion av respektive föredrag återges i detta nummer av tidningen:
Christina Mattsson: Levande samlingar
Eva Silvén: Samdok som seismograf
Orvar Löfgren: Har vi glömt något nu igen?
Sten Rentzhog: Museernas mål – Samdoks mål
Mikael Eivergård: Den antikvariska blicken
Anna Hadders: Natur som kultur
Ulrica Johansson: Dialog och delaktighet
Cajsa Lagerkvist: Lite mer Samak – tack!
Maria Eriksson: Samdok i verkligheten

Forskarkrönika: Maria Sjöberg: Om kön och provokationer
Kommentar: Charlotte Hyltén-Cavallius: Dödens etik och praktik

1-2/2002, tema ”materialitet”
Temat för detta nummer av vår tidning är ”materialitet”. Vad är då det? Är det något annat än ”föremål” eller ”materiell kultur”? Svaret kan bli både ja och nej, beroende på vad som redan innefattas i dessa begrepp. Med materialitet åsyftas den materiella dimensionen av mänskligt liv och mänskliga relationer, dvs de föremål och den fysiska miljö vi omger oss med. Materialitet handlar om hur vi låter den materiella världen representera värden och värderingar, minne och mening. Begreppet materialitet fångar in interaktionen mellan människor och ting – de associationer och känslor som de väcker och hur vi erfar dem med våra sinnen och våra kroppar. Det är inte bara människorna som gör något med tingen, tingen kan också sägas göra något med oss. Vi funderar på varför de ser ut som de gör och varför de finns där de finns, vi hanterar dem, anskaffar och avyttrar dem. Vi tvingas till och med anpassa våra rörelser efter dem – vi sitter, står och går på olika sätt beroende på hur möbler och fordon, kläder och skor är utformade. Materialitet handlar om villkor, något som människor både skapar och skapas av. Maktutövning har i stort sett alltid en materiell dimension, oavsett om den är faktisk eller symbolisk. Men materialitet är inte bara makt och begränsning utan också möjlighet, vår möjlighet att nå längre än kroppen ensamt förmår.

Föremål, materiell kultur och materialitet är ett centralt kunskaps- och praktikområde för museerna och i Samdok förs en ständig diskussion i dessa frågor vid seminarier, i projekt och publikationer. Förutom enstaka artiklar har vi på senare år också ägnat flera nummer av vår tidning åt temat: Med fokus på föremålen (2/94), Föremål & materiell kultur (2/97) samt Tingens bruk och mening (1/98).

Birgitta Svensson: En kubansk cigarrlåda
Mats Brunander & Camilla Irenmark: Självporträtt?
Cecilia Hammarlund-Larsson: Silverkannor och dalahästar
Agneta Boqvist: Vassa föremål
Peter Du Rietz: Dammsugaren på catwalken
Christine Fredriksen & Sofie Henryson Rudvall: Interaktiv föremålsinsamling
Jan Fredrikson: Motorlandet
Eva Silvén: Topografi och materialitet

3-4/2001, tema ”på plats”
Med temat ”på plats” var tanken att belysa platsens och rummets betydelse för hur människor skapar identitet, mening och livssammanhang. Men ”på plats” syftade också på fältarbetet som metod, då forskarna söker sig ut i samtiden och gör nedslag på olika håll i samhället. Tanken var dessutom att se det här numret som en pendang till nr 3/2000, där exempel från Malmö, Göteborg och Chicago belyste hur historia, kulturarv och museer skapas i storstädernas förortsområden.

Under arbetets gång inträffade dock terrorattacken mot World Trade Center i New York. Människors reaktioner på händelsen tog sig uttryck som gav vårt tema en annan och mer mångtydig innebörd än vad som ursprungligen var avsikten. Barbara Kirshenblatt-Gimblett vid New York University var generös och hörsammade vår förfrågan om ett bidrag med inriktning på hur dramat omedelbart gestaltades och dokumenterades av museer och andra aktörer.

Så tog världen plats i detta nummer av vår tidning. Mellan New York, Malmö, Nottingham och Tammerfors, Liepaja, Sjöbo, Ängersjö, Lund och Bjäsäter spanns trådar. Mellan liv och död, trygghet och oro, vardagslunk och storpolitik. Mellan virtuellt och fysiskt reellt, mellan det vi ser som verklighet och dess representationer. Mellan människor, delaktiga i att definiera betydelsen av den plats där de befinner sig.

Barbara Kirshenblatt-Gimblett: Our beautiful towers
Lena Millinger: Museet mitt i världen
Anna Landberg: Döden tar plats
Ann-Kristin Ekman: I skogsbyn
Maths Isacson: Vem älskar Karosta?
Maria Eriksson: Berättelser om en bygd
Bo Larsson: Byliv och livsform

1-2/2001, tema ”samtidens språk”
All slags mellanmänsklig kommunikation kan betraktas som ett verbalt, kroppsligt eller materiellt språk. Här stannade vi emellertid till vid den ordbaserade kommunikationen, det som sägs och skrivs. Vilken betydelse har människors yttranden när de möts i vardagen? Hur beskrivs det nya arbetslivet och vilka konsekvenser får det? Vilken mening har de namn som människor ger platser i sitt närområde? En gränszon mellan text och bild utgörs av den symboliska kommunikation som i vår samtid representeras av graffiti och företagslogotyper, starka uttryck för hur olika krafter i samhället kämpar om tolkningen av det offentliga rummet – och lika obegripliga för den oinvigde som ett internt yrkesspråk. Många av språkets samtida innebörder kan bara förstås och dokumenteras med kvalitativa metoder, som t ex museernas fältarbeten. I ett ord- och bildsamhälle som vårt måste därför den språkliga dimensionen mer än tidigare inbegripas i museernas samtidsstudier och kanske också ägnas mer riktade undersökningar, i samarbete med forskare från universitet och högskolor.

Olle Josephson: Samtidens samtal
Karin Salomonsson: Arbetets språk
Eva Fägerborg: Med nosen i språkspåret
Gunnel Andersdotter: F2F – face to face
Staffan Nyström:Smånamn som kulturarv
Kerstin B Nörby: City Vandals
Håkan Jönsson: Logo – No logo?

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt