Katty Hauptman: Genusdojorna på i Museisverige

Behöver alla museichefer genusutbildning? Ska branschen inrätta en egen granskningsfunktion för jämställdhetsfrågor på museerna? Tar museerna vara på den genuskompetens som faktiskt finns? Blir genusmedvetna utställningar tråkiga? Vad betyder det att filmen och musiken fick många fler miljoner i sina jämställdhetsuppdrag än museerna? Det här är bara några av de brännande frågor som diskuterades under förra veckans JÄMUS-hearing.

Trots kort framförhållning samlades ett 80-tal personer i förra veckan på Historiska museet i Stockholm för att med stort engagemang diskutera regeringsuppdraget om jämställdhet i museisektorn (läs om uppdraget i JÄMUS-gruppen på Mötesplats museer).  Ännu fler har sett föreläsningarna via webben, antingen direkt eller i efterhand (titta på www.historiska.se/jamus).  JÄMUS-projektet fick den flygande start som vi önskade oss.

Huvudsyftet med hearingdagen var dels att vi alla skulle låta oss inspireras av föreläsningar och diskussioner, dels att lyssna in de konkreta problem, behov och idéer som lades upp på bordet av deltagarna. Jag hade alltså mina stora öron vidöppna och många viktiga synpunkter kom fram. Stort tack till alla er som deltog!

Genusarbete kostar och kräver kunskap. Det behöver finnas insikt om frågans vikt både hos chefer och hos medarbetare i allmänhet. Säkert behövs mer utbildning. Men ännu viktigare är att respektive museiledning tar vara på den kompetens som kanske redan finns inom personalen. Vet du som är chef vilka i personalen som har genusutbildning och har du i så fall nyttjat det i din organisation?

Museer är samhällsinstitutioner som har potential att påverka och ifrågasätta invanda tankemönster hos besökarna. Var finns de genusmedvetna undersökningarna om hur besökaren känner efter besöket? Vilka har de sett som är representerade i utställningarnas historier? Hur angår de, vilka saknas? Sådana studier kan hjälpa museerna att få syn på sig själva och ligga till grund för vidare normkritiskt arbete med samlingar, utställningar och pedagogik.

Regeringsuppdraget förvaltas bäst genom att vi på allvar nyttjar de speciella förutsättningar som museiinstitutionerna har att kombinera teoretisk medvetenhet med praktik i verksamheten.  I sitt välkomstanförande gav museichef Lars Amréus en bild av vad som krävs för att genusarbetet ska få genomslag på museerna – hjärta, hjärna och gympadojor. Så nu är det dags att kavla upp ärmarna och snöra på genus-dojorna!

I två kommande inlägg här på stafettbloggen fortsätter jag att skriva om vad workshopgrupperna valde att lyfta fram och om några av de frågor som jag redan nu ser att JÄMUS-projektet bör gå vidare med.

/Katty Hauptman
projektledare för forskning och publik verksamhet, Statens historiska museer

 

Mer om JÄMUS

Läs Lars Amréus blogginlägg om ”Ledningens ansvar” http://sverigesmuseer.ning.com/profiles/blogs/reflektioner-kring

Läs Fredrik Svanbergs blogg om intryck från JÄMUS hearing
http://blogg.historiska.se/museumnu/2011/06/06/genusfragan/

Gå med i gruppen JÄMUS på Mötesplats Museer och följ diskussionerna
http://sverigesmuseer.ning.com/group/jmus

Se föreläsningarna från Jämus hearing och workshop, den 31 maj 2011 på Historiska museet www.historiska.se/jamus

Twitterflöde från JÄMUS
#jämus

Regeringsuppdraget
Under två år ska Statens historiska museer driva uppdraget som innebär att utveckla nya metoder för mer jämställd representation i samlingar och utställningar med det långsiktiga målet att jämställdhetsfrågorna ska integreras mer i museernas verksamhet.

http://www.shmm.se/shmm_templates/Page____471.aspx

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt