Vision 2025: Släpp kontrollen – men inte integriteten

Museer som vill spela roll måste bygga samarbeten utanför de egna väggarna. För att lyckas krävs att man är så trygg i den egna kompetensen att man inte förlorar integriteten – när man släpper kontrollen. Det stod klart när 60 museiproffs samlades i veckan för att göra sig hemmastadda på ”det samarbetande museet 2025”.

– Det som är ”bra” – för och på vårt museum – kan se ut på många olika sätt, och komma till oss under många olika former.
Det var en av lärdomarna som Niklas Cserhalmi, chef på Arbetets Museum i Norrköping delade med sig av under RSM:s visionsseminarie ”Känn dig som hemma på det samarbetande museet 2025” i Norrköping den 30 september. Fokus låg på visioner för stärkande och utvecklande samarbeten, som spås blir allt viktigare för museers möjligheter att angå sina närsamhällen och även för framtidens finansiering.

Med på scen fanns också Gunilla Stenberg, chef på Hälsinglands museum samt Stefan Lundblad, forskningssamordnare på Statens Maritima Museer. Under 2013 har Arbetets Museum samverkat med ett 40-tal olika organisationer, aktörer och grupper i samhället. Alla kommer in med sina perspektiv och världsbilder, och i samarbetet med museet måste allas tolkningar rymmas. Under arbetet med den senaste utställningen Framtidsland ställdes just detta på sin spets.
– Utställningen handlar om social och ekonomisk hållbarhet och såväl forskare som ungdomsgrupper har varit med. Att få ihop en så stor grupp är ett jättejobb, men utdelningen är gigantisk. Och vi måste vara beredda på att det kan hända rätt konstiga saker under processen, men det är bara att åka med och ha tillit. Vi har ett ansvar för att inte backa även när saker sker på andra sätt än vi är vana vid.

Gunilla Stenberg har tidigare arbetat på länsstyrelsen och har konstnärlig utbildning. Att ha en bakgrund som skiljer sig från den traditionella bland museichefer ser hon som en styrka när det gäller att inleda samarbeten.
– Jag hittade ganska snabbt otraditionella verksamheter att samarbeta med. Jag tänkte att det är okej att vara sökande, att inte veta: Jag har ingen idé men vi prövar!

I början jobbade Gunilla Stenberg intensivt med att bygga samarbeten och bjuda in, nu är det i stället museet som blir inbjudna.
– Omvärlden har förstått!

Bland annat har Hälsinglands museum i flera år samarbete med äldreomsorgen. Det började som ett projekt men är i dag en permanent del av verksamheten. Bland annat medverkar äldre i olika  kulturaktiviteter men museets volontärförening samarbetar också med hemtjänsten, vilket innebär att volontärer från museet kan besöka äldre. prata om olika evenemang och stimulera till ett besök på museet. Men hur gör man som museum för att bli mer samarbetsorienterad?
– Vi ska spela roll och då måste vi ha samarbeten utanför väggarna, sa Stefan Lundblad.
–  Ett exempel: Tittar man på vår organisation, så ser man att vi inte har stora möjligheter att driva forskning. Men vi behöver forskning för att bygga trovärdighet. Universiteten kan forska. Då ska vi vända oss till dem och prata med dem på deras språk. Men för att göra det måste vi veta vad vi själva är duktiga på.

Också Gunilla Stenberg betonar vikten av integritet i alla samarbete med externa parter. Det gäller som museum att gå in med egen kunskap – annars är man ingen egen part.

Tensta Konsthall i Stockholm har lång erfarenhet av samverkan på olika nivåer och med olika sorters organisationer, såväl i närområdet som internationellt. Konsthallschef Maria Lind presenterade några av dem i sitt föredrag. Till exempel har man under flera år samverkat med Tensta Hjulsta Kvinnocenter. Centrets ordförande Hatice Akalinli berättade för publiken i Norrköping om hur konsthallen blivit ett nav för helt nya möten i hennes liv. Tensta Konsthall har också bland annat samarbetat med organisationen The Silent University, en autonom rörelse som vill skapa alternativ till de traditionella utbildningssystemen. Och när biblioteket i Tensta skulle stänga för ombyggnad fick de öppna filial i konsthallens foajé. Maria Lind betonade dock att grunden som deras samarbeten vilar på alltid är den konstnärliga.
– Vi samarbetar inte för jobba med mångfald och inte med integration, vi jobbar med samtidskonst och kompetens. Det är viktigt att våga lita på det!

En grupp som gärna vill samverka med museerna är besöksnäringens representanter. Det framgick av Karin Henrikssons intervju från scenen med Linn Uggerud, som arbetar på Svensk Turisms med deras nationella strategi för besöksnäringen. Hon påpekade att internationella gäster prioriterar kultur när de bestämmer resmål.
– I dag vill man ha upplevelser som stimulerar kreativitet och lärande. Det är bara för museerna att ta för sig, ni har ett enormt förtroende som kunskapstunga aktörer.

Under diskussionen visade sig en och annan klyfta att överbrygga mellan museerna och besöksnäringen. Drivkrafterna skiljer sig åt mellan ekonomiska och kulturella värden. Det kan till exempel   – som en deltagare vittnade om – resultera i att turistbyråer inte bryr sig om att nämna gratisevenemang från museerna, eftersom man uppfattar ett evenemang som inte kostar pengar som ”amatörmässigt”.
– Men på många sätt har museerna och besöksnäringen ganska lika förutsättningar. Här finns både väldigt små och mycket stora aktörer och inte minst en blandning mellan offentliga och privata aktörer. Båda är lite ... spretiga, sa Linn Uggerud.
– Det blir spretigt, för hela branschen är inne i en förnyelseprocess. Det är ett tecken på att vi är på väg någonstans, sa Ingela Broström från Länsmuseet Gävleborg.

Cristian Penalva från Göteborgs Stadsmuseum tyckte att möjligheten att brett och konkret diskutera museernas framtidsfrågor i sig var det bästa från dagen i Norrköping.
– Mycket av det man hör är kanske inte nytt, men att mötas ger energi att tänka vidare på frågorna.

 

Text: Mårten Jansson

 

Läs mer om Vision 2025 här>>>

Vill du delta i det sista Visionsseminariet "Känn dig som hemma med deltagarna på museet"? Anmälan är nu öppen>>>