Årsmöte i Riksförbundet Sveriges museer

1Årsmötet 2013 hölls i mitten av april och inte i anslutning, vilket det vanligtvis brukar, till Vårmötet. I år hålls Vårmötet sent, i mitten av maj, och enligt förbundets stadgar ska årsmötet hållas innan april månads utgång.

Värd för årsmötet var Medeltidsmuseet i Stockholm. Mötet lockade ett 20-tal medlemmar, vilka inledde mötet med en stående lunchmacka och mingel

4Som introduktion för mötet hade förbundet bjudit in Kerstin Brunnberg, bl. a. ordförande för Statens kulturråd, för en betraktelse över museisektorn lite från sidan. Kerstin tog bl.a. upp den stora frågan om digitalisering av museernas samlingar och hur museernas ska prioritera i det stora arbete det innebär att göra samlingarna digitalt tillgängliga. Kerstin gjorde en parallell till hur Sveriges Radio hade diskuterat hur de skulle ta sig ann digitaliseringen av SR:s stora arkivmaterial, och konstaterade att det inte går att digitalisera allt på en gång, kanske är det bäst att först digitalisera det material som efterfrågas. Vidare pratade Kerstin om museernas stora uppdrag och framförallt hur det uppdraget idag kan användas som motkraft till de odemokratiska strömningar som växer fram i Sverige.

5Efter Kerstin Brunnbergs föredrag tog årsmötet vid. Robert Olsson inledde genom att hälsa alla välkomna och fastställa dagordningen. Som ordförande för årsmötet valdes Lars Sjösvärd från Gotlands Fornsal och till sekreterare valdes Ann-Charlott Backlund, Stockholms Stadsmuseum.

Efter formella beslut om justering av röstlängd och fråga om mötets behöriga utlysande, tog en föredragning av årsredovisningen vid, vilket gjordes av styrelsen.

Robert Olsson inledde med att presentera förbundets fokusområden, att vara kontaktyta, vara nod, vara stöd för nätverk samt påverka för medlemmarnas bästa. Sedan tog Mats Persson över och redogjorde kort för förbundets största arrangemang – Vårmötet som 2013 hålls i maj i Stockholm med Statens Maritima museer, Skansen och Nordiska museet som värdar. Efter det berättade Stina Westerberg om förbundets kommunikationsarbete och kommunikationskanaler. Förbundet har sedan tidigare identifierat arbetet med kommunikation både internt och externt som en viktig framgångsfaktor och arbetet drivs utifrån en fastställd kommunikationsstrategi. Förbundet vill kommunicera från en modern webbplats, men även använda sociala medier i stor omfattning samt vara en tydligare aktör i det offentliga samtalet och som opinionsbildare. Ett avtal har träffats med Kalmar Läns museum i syfte att ytterligare stäkra förbundets position i dessa frågor.

2Förbundet ser det som centralt att museerna speglas och diskuteras i det offentliga samtalet, särskilt via media. Förbundet har i media kunnat belysa frågor om besöksstatistik, kulturarvsbrott och museernas roll som en tydlig samhällsaktör i samband med Museernas Vårmöte. Det kan även nämnas att förbundet deltog i Almedalen. En av förbundets centrala aktiviteter är att dela ut Årets museum, vilket görs tillsammans med ICOM. Priset delas ut under Vårmötet och 2012 var Kulturparken Småland pristagare.

Maria Jansén berättade vidare om förbundets samverkansarbete. En bred samverkan stärker museernas roll i samhället. Under 2012 antogs två avsiktsförklaringar med Sveriges Hembygdsförbund (SHF) och Riksutställningar. Det förs nu diskussioner om att anta en likanade avsiktsförklaring med Arbetsam. Förbundet har sedan 2011 ett samverkansavtal med Nordiskt Centrum för kulturarvspedagogik (NCK). En annan betydelsefull samverkan som inleddes under 2012 var den som skedde inom ramen för ”TEDxSödravägen”. I avsiktförklaringen med SHF finns uttalande om att prioritera frågor som handlar om identitet, kultur, kulturarv kopplat till mänskliga rättigheter. Med utgångspunkt i detta skapades konferensen TEDxSödravägen på Världskulturmuseet i Göteborg i november 2012. Samverkansparterna är Statens Historiska museer, Världskulturmuseerna, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Tällberg foundation, Teskedsorden, Studieförbundet Vuxenskolan, Mänskliga rättighetsdagarna och FN-förbundet.

7Därefter tog Helena Westin vid och redogjorde för förbundets internationella arbete. Förbundet är samarbetspartner till European Museum Forum som bl.a. utdelar utmärkelsen European Museum of the Year Award (EMYA) där Flygvapenmuseet i Linköping var 2012 en av de nominerade till priset. Förbundet är även, som nationell museiorganisation, en del av Network of European Museum Organisations (NEMO), vilket är en sammanslutning av europeiska nationella museiorganisationer. Förbundet arbetar aktivt med att skapa en nära samverkan med sina ”syskonorganisationer” i Norge, Finland och Danmark. Det handlar främst om erfarenhetsutbyte i ett brett perspektiv, utbildnings- och kompetensfrågor samt samordning av förbundens medverkan i olika internationella sammanhang.

Helena Westin gick sedan över i att redovisa förbundets finansiella ställning. Ekonomin är god, förbundet har en liten administration och löser många uppgifter via tjänsteköp t.ex. av Kalmar läns museum och Statens maritima museum.

När årsredovisningen så var redovisad tog en föredragning av revisionsberättelsen vid. Efter detta gav årsmötet styrelsen ansvarsfrihet och beslutade om antalet styrelseledamöter, vilka även fortsättningsvis ska vara 8 stycken.

Därefter beslutade årsmötet om den nya styrelsen. Kvar från 2012 blir Robert Olsson som ordförande, Yvonne Hagberg, Helena Westin, Stina Westerberg och Peter Österlin. Nyvalda är Isabell Nilsson från Göteborgs konstmuseum, Lillian Rathje från Murberget och Kjell Åke Hansson från Astrid Lindgrens Nääs. Avgående är Ann-Charlotte Backlund, Ing-Marie Munktell och Maria Jansén.

Sedan fastställdes förbundets medlemsavgifter, vilka beslutades att vara oförändrade under 2014, men styrelsen fick årsmötets uppdrag att utreda alternativa modeller för hur medlemsavgifterna ska beräknas. Utredningens förslag tas upp för beslut vid årsmötet 2014 för att träda i kraft 2015.

3Robert Olsson avslutade mötet med att tacka av de avgående ledamöterna.

Efter årsmötet tog en medlemsdialog vid. Deltagarna delades in i grupper för att göra en framtidsspaning av vad förbundet kan eller ska vara år 2017. Spaningen och diskussionen skulle ta sin utgångspunkt i vilka frågor som kommer vara aktuella inom museisektorn 2017, hur förbundets organisation kan tänkas se ut 2017 samt vilka som kommer vara de viktiga samarbetsparterna 2017. Grupperna diskuterade under en timme och anteckningarna från diskussionerna kommer att användas bl.a. som underlag när styrelsen formulerar kommande verksamhetsplaneringar.

 

 

Sveriges Museer

samdok

press

pooler

projekt